I de mer södra delarna av vårt rike ligger en by med månghundrade år på nacken. Kyrkan är så pass gammal att den faktiskt var katolsk i flera hundra år. Med en tämligen lyckad frenesi försökte välvilliga protestanter att gnugga bort det katolska oket - bokstavligt talat. De vackra väggmålningarna som en gång måste ha lyst upp de mörka timmerväggarna kan man numera bara ana som skuggor från ett gammalt arv. Idag är det mycket lätt att sörja över våra förfäders tanklöshet, och förfäras över deras intolerans.Tanken ligger kittlande nära att inget egentligen har förändrats...

Bor man "på riktiga landet" som jag gör, så får man följa med högst påtagligt i årets tidsväxlingar. Vägar slår om blixtsnabbt till glashala skräckupplelvelser, och ett vrålande sus i trädkronorna kan vara budskapet om att mörkläggning och vattenbrist är i antågande på obestämd tid. Så har det varit under alla de 19 år jag nu har bebott denna bygd. Vår TV-apparat har visserligen några år på nacken, men den får nog ändå anses som hyfsat ny då den både är platt och imponerande i yta. Sofforna framför denna apparat har också hunnit bytas ut under årens lopp. Flera gånger faktiskt. Det blir lätt så i en familj där fem grabbar växer upp.

Jag har ett förhållande till vår TV som nog får betecknas som en slags hatkärlek. Det är så otroligt lätt att sjunka ner i soffan, slå på dumburken, och låta dess flöde skölja över mig med vad skräp det nu månde vara som erbjuds. Jag kallar det till och med avkoppling får jag erkänna. När jag var ett litet barn så fanns det inte TV-apparater i alla barnfamiljer faktiskt, men den höll på att invadera de svenska hemmen med full kraft. I min tonår så var den en lika självklar möbel som köksbordet, och den fick också sällskap av ett till en början ganska stort tillbehör - VHS.

Teknikprylar kommer, och kommer, och kommer. Är ni som jag så har de faktiskt svårt "och går", utan lämnas gärna på hög i en lämplig bod; "de fungerar ju faktiskt fortfarande". Jag har numera hunnit att lägga ganska många levnadsår bakom mig, och de flesta av mina grabbar är numera vuxna. Mobiltelefon är en fullständig självklarhet för alla som är 10 år och däröver. När strömmen går har vi numera vant oss vid att utkräva ett fullständigt självklart ansvar från någon person, som naturligtvis i sin visdom och ansvar borde ha kunnat förhindra detta.

Och så plötsligt drabbas Sverige av en aning från gammal tid. Med rynkade pannor och "tagna på sängen" inträder vi nu köpcentrum och ICA. Det är nästan så man får kolla sin iPhone för att försäkra sig om att det verkligen är 2000-talet, och inte 150 år tidigare. För där sitter de ju med sina nedslagna blickar och mumlar något som är svårt att uppfatta med den hastighet som vi passerar. Ska det verkligen behöva vara såhär - i vårt fria och rena, för att inte tala om moderna, Sverige?! Det är ju så fantastiskt obehagligt!! Och jag får faktiskt skuldkänslor....! Eller hur tror ni att det känns när lederna riktigt värker av tyngden i matkassarna när jag går ut från mataffären och möts av detta..!!? Jag som faktiskt har betalat en försvarlig mängd i skatt till vårt gemensamma välstånd under många år. Och så kommer det "sådana där" och "bara tror"... Tja, jag vet inte riktigt vad de tror egenligen. Men ett är då säkerligen säkert - de tror inte som jag!

Och så går jag och tittar i vår bykyrka från 1200-talet, och förundras över hur man kunde vara så tanklös och skrubba bort så mycket kultur, sådana ansträngningar. Bara för att "de där" inte trodde eller tänkte rätt.

Tiden står helt still.... Det är nog mest våra tekniska prylar som förändras om man ska vara ärlig....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Visst ser det skumt ut? Welwette till vänster och Wossna till höger. Dotter och mor. Mina träningskompisar      WELWETTE WOSSNA   12/3 Idag blir det en promenad på ca 1 km. 12/3 Denna dag får min gamla trostjänare nog bara s...

  Såhär såg det faktiskt ut 2010 den 28 mars hemma! Fortfarande en hel del snö, och en 5-årig Welwette. Hon är bra mycket vitare nu, två år senare..   Omstart och nystart Det var verkligen inte igår jag tog mig tid att skriva i min blogg. Jag...

  Det är så länge sedan jag laddade upp nya bilder att jag får leta efter "vad som helst" nu ;-). Mina minneskort är dock sprängdfyllda, så jag har en hel massa timmar att se fram emot av redigering osv. Riktigt kul, men övermäktigt för tillfället...

  HÖST :-)!! Eller, kanske inte riktigt så utrycksfull smily... Mörkret smyger sig på i en makalös hastighet! Jag förstår inte riktigt att det faktiskt är exakt samma procedur varje år! Har alltså redan glömt 2010...   Men VILKEN höst det ha...

  Härliga tider! Underbara tider!! Eller hur var det monologen (med mååånga år på nacken..) gick. Jag gillar till och med ORDET höst! Det känns omslutande, varmande och lugnande på något märkligt sätt. Björkarna börjar allt mer likna blekta blondine...